Dear John
av Nicholas Sparks
(spoiler alert, i guess)
Åh, jag hade nästan självmordstankar när jag läst slut den här. Den var så sorglig hela vägen igenom. Såklart grät jag som en fontän, men det gör jag alltid nuförtiden. Borta är tiderna då jag kunde säga att jag bara gråtit åt två böcker i hela mitt liv. Det värsta med slutet är att det hade behövts så lite för att de skulle ha fått ett happy ever after slut, men det fick de inte och de ångrar sig båda. En annan hemsk sak är att John inte har någon alls i slutet. Det gör en själv så tom och desperat. Om du lyckas läsa Dear John utan att fälla en ända tår, då har du missat någon viktig poäng!
Men jag fällde ingen tår D: fast jag TROR inte jag missade något D: däremot hatade jag verkligen filmen. Seriöst.
SvaraRaderaMen, men ... jag ... du ... ööh ... undantaget som bekräftar regeln? (A)
SvaraRaderaFair enough! :D
SvaraRadera